Appropå lathet... Imorn SKA jag och Robbelli springa och jag har sån ångest. Redan. Jag försöker inbilla mig att jag kommer att trivas när jag väl är i spåret. Så brukar det ju vara. Tur att vi inte ska gyma iaf. Jag tycker inte om att bli uttittad av muskelmonster bara för att jag lyfter femkiloshantlar. Och att lyssna på den där jäkla gymnördmusiken, lugna remixlåtar. Skriker 97. Osunt.
Puss A
Barnen är här!
2 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar